Maj blev rekordblöt och kylig. Sommaren kom först den 20:e maj.

Sammantaget blev 2015 det näst mildaste och näst mest nederbördsrika året sedan mästart. Årets 7 högsommardagar imponerar knappast om man jämför med förra sommarens rekordhöga 33. Å andra sidan blev antalet vinterdagar – dvs dygn med en medeltemperatur under noll grader – rekordlågt. Bara 37 mot förra årets 89. Det tidigare bottenrekordet från 2008 slogs med tre dagar.

Över huvud taget blev 2015 ett år som utmärkte sig genom sin avsaknad av låga temperaturer. Endast vid tre tillfällen gick temperaturen under minus tio – den 12:e januari, 23:e november och 28-29:e december. Hela årets lägsta temperatur stannade vid blygsamma -10,9 grader.

Vintermånaderna januari och februari bjöd på mestadels milt väder. Året började dramatiskt med stormen Svea, som gav nytt temperaturrekord för januari med 7,9 grader redan årets andra dag. Januari fortsatte mild och blöt och det mesta av den rekordstora nederbördsmängden föll som regn. Ännu mera väderdramatik blev det då stormen Egon passerade och gav nytt lägsta lufftrycksrekord den 10:e januari.

Januari blev aldrig någon egentlig vintermånad. Under en stor del av månaden rådde barmark och även om snötäcke förekom tidvis, låg det aldrig mer än en dryg decimeter på marken.
Lite mer vinterlikt blev det under den första veckan i februari, innan mildvädret återtog kontrollen. Vinterns snötäcke kulminerade redan den 4:e februari, då med knappt tre decimeter av den vita varan.

Vårens ankomst kunde firas redan så tidigt som den 17:e februari. Två dagar senare var det snöfritt. Mars blev inledningsvis mycket mild med så mycket som 16,9 grader redan den 8:e. Men sedan var det som om våren kom av sig. Resten av mars blev inte lika vårlik, och även om medeltemperaturen för mars blev två grader varmare än normalt, kändes det mer som om våren stod och stampade.

April byggde vidare på den senare delen av mars i det att vädret förblev ganska odramatiskt under hela månaden. April blev både torrare och varmare än normalt sett till månadsmedel, men den riktiga vårvärmen lyste med sin frånvaro. Månaden stack inte ut åt något håll egentligen, förutom att rekordet för antal soltimmar slogs med liten marginal.

Så kom då försommarmånaden maj – månaden då man längtar efter att få en försmak av den annalkande sommaren. Vad hände? Jo, maj 2015 blev den kyligaste och mest nederbördsrika majmånaden sedan mätstart. Det tidigare regnrekordet från 2010 mer än fördubblades. Inte en enda högsommardag och bottenrekord i antal soltimmar. Temperaturen nådde inte ens upp i 20 grader någon gång under månaden. Kort sagt – en bedrövlig majmånad och säkert en besvikelse för många.

Sommaren kom trots allt även detta år. Så sent som den 20:e maj uppfylldes SMHI:s definition, vilket innebär att våren blev rekordlång och varade i mer än tre månader – från den 17:e februari ända till den 19:e maj. Juni blev en ganska normal junimånad, dock med en kylig period lagom till midsommar. Maximitemperaturen på midsommarafton blev ynka 13,4 grader, vilket vi ska återkomma till senare i denna krönika.

Semestermånaderna juli och augusti blev sinsemellan mycket olika. Den som valde att semestra i juli istället för augusti drog definitivt nitlotten. Efter några inledande högsommardagar bjöd juli på ostadigt, regn och åter regn med nytt regnrekord som följd. Inte var det särskilt varmt heller – juli 2015 blev den kyligaste julimånaden sedan mätstart sett till månadsmedeltemperaturen.
Augusti däremot blev rekordtorr. Även om det inte blev någon riktig värmebölja någon gång under månaden, bjöd augusti ändå på stabilt, svenskt sommarväder med drygt 20 grader månadens ALLA dagar. Nederbördsdagarna var dessutom rekordfå.

Med september månad skedde återigen en väderomläggning och månadens första vecka blev rentav extremt blöt. Nytt nederbördsrekord sattes två gånger under loppet av den första veckan, med imponerande 58,0 millimeter som toppnotering den 6:e. Med de dygnsmängderna blev det knappast någon överraskning att september blev rekordblöt, trots att resten av månaden inte var särskilt extrem.

Den 3:e oktober kom hösten. Dessförinnan hann det gamla temperaturrekordet för oktober slås, då 19,6 grader uppmättes den 2:a. Det är värt att anmärka att det är varmare än någon gång under maj. I övrigt dominerades månaden oktober helt av högtryck, vilket gav rekord i antal soltimmar. Bara 3,6 mm nederbörd uppmättes under hela månaden, mycket av det dagg alternativt smältande frost. Kalla nätter gjorde att oktober även satte nytt rekord i antal frostdagar.

Senhösten är gråvädrets och stormarnas tid. Dock bjöd november 2015 på rekordmycket sol och relativt milt, om än inte extremt väder. Nytt temperaturrekord blev det den 2:a med 13,4 grader. Hela den första veckan av november bjöd förresten på dagstemperaturer över 10 grader, vilket är ovanligt i sig.

Julmånaden december blev däremot extrem i många avseenden. Det stormade mycket och ofta, och milt och blåsigt var bara förnamnet på den vädertyp som rådde under nästan hela månaden. Tre gånger slogs temperaturrekordet för december, sista gången den 20:e, som faktiskt blev exakt lika varm som midsommarafton.
Trots allt hann vi även med att byta årstid. En kyligare period i mitten av månaden varade i exakt fem dygn – precis så länge som krävs för att definitionen för vinterns ankomst skulle bli uppfylld.
Julen blev mild och solig med ett rejält blåsoväder på juldagen. Året avslutades med väderomläggning och kyligare luft föregicks av ett tunt lager snö.

Förklaring till diagrammet: Punkten i mitten av stapeln anger månadens medeltemperatur. Toppen av den övre stapeln avser medelvärdet av månadens dygnsvisa maximitemperaturer. Botten av den nedre stapeln avser på motsvarande sett medelvärdet av månadens dygnsvisa minimitemperaturer.
Röda siffror indikerar nytt högstavärde för månaden. Blå siffror indikerar nytt lägstavärde för månaden.

Röda siffror indikerar nytt högstavärde för månaden. Blå siffror indikerar nytt lägstavärde för månaden.
*För månaderna januari-maj samt för årsmedelvärdet saknas data från år 2007.